Hero image
Snåsa kommun är en forvaltningskommun för samiskt språk, skyltar på samiska och norska synliggör språken tillsammans. Foto Håkon Hermanstrand.

I vissa områden har kunskapen om samiska namn försvunnit. När ingen använder namnen längre försvinner de. Samiska ortsnamn har inte använts i skrift under lika många århundraden som svenska och norska. Därför finns det områden där vi inte känner till några samiska namn. Kustområdena och jordbruksbygderna är många gånger sådana områden. Ofta var det så att även samerna själva använde svenska och norska namn i dessa områden i äldre tider. I andra områden har även norrmän och svenskar använt samiska namn.

Namn med finn och lapp

Även norska och svenska ortsnamn berättar om samisk användning av landskapet. Namn som är enkla att känna igen är sådana som innehåller lapp och finn, som Finnmon, Lappkojmon och Lappberget. Båda, finn och lapp, är gamla norska och svenska benämningar för samer. Idag räknas de som nedsättande, men som platsnamn berättar de mycket. Dessa namn är svåra att datera. De kan vara ganska nya eller mycket gamla.

Finn är ett gammalt svenskt och norskt ord för samer. Ordet har även andra betydelser, och det har varit ett mansnamn. Ofta är platsnamn med finn förknippade med samer. Samtidigt är det också ett ord för människor från Finland, Suomi. I det sydsamiska området i Sverige och söder om detta område i Norge kan finn även syfta på invandring från Finland från 1500-talet. Lapp är ett enklare ord eftersom det inte har så många betydelser.

 Samiska lån till grannspråken 

På många ställen används våra platsnamn och ord även på norska och svenska. Luspen kommer av det samiska luspie, som betecknar utloppet av en sjö. Godtvatnet kan härstamma från Gåetiejaevrie, sjön som ligger vid hemmet. Det är inte bara ord om landet som har lånats. Ordet för renskinnspäls i Trøndelag, mudd, är samma ord som det samiska muadta, och det berättar även om utbredningen av Saepmie. I dag har samiska ortsnamn fått officiell status, och namn som Tråante (Trondheim), Sjädtavaellie (Sundsvall) och Staare  Östersund) berättar om språklig kontakt och skillnader.

Finn är ett gammal svenskt och norskt ord för samer. Ordet har även andra betydelser, och det har varit ett mansnamn. Ofta är platsnamn med finn förknippade med samer.

Vad har du lärt dig om land och platsnamn?

landskap

Vad betyder «sååle»?

landskap

Vilket av dessa namn berättar om något heligt eller andligt?

landskap

Vad berättar platsnamnet Sjaareguevtele?

landskap

Vad vet du om en plats som heter Gåetiejaevrie?

landskap

Vad är orsaken till att Tråante och Staare är viktiga städer?

landskap

Visste du att i slutet av 1800-talet lanserade svenska och norska forskare en teori som hävdade att samerna var ett folk som nyligen hade invandrat till Jämtland, Härjedalen, Hedmark och Sör-TröndelagDenna teori blev snart betraktad som sann, och hade stor negativ inverkan på hur andra såg vår historia och våra rättigheter. Under de senaste decennierna har forskningen visat att denna teori var felaktig och att samiska boplatser från vikingatiden är påträffadevid Dovre i Norge.

Platser att besöka och spår i naturen

Gaaltije

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije
Heia

Heia

Heia är en viktig punkt idag och genom historien. Parallellt med den samiska bosättningen och bruket av området kring Heia har det under ca 150 år funnits ett gästgiveri för de som färdats genom området norrut eller söderut. 

Besök Heia
Lopme Laante

Lopme Laante

Lopme Laante är temaparken där du lär dig mer om renskötsel och samiska näringar genom lek, lassokastning och möte med renar. Här finns en stor tråkåta där det serveras renkött i olika former och en butik med traditionellt och modernt samiskt hantverk.

Besök Lopme Laante
Saemien Sijte

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte
Vaegkie

Vaegkie

Vaegkie är en sydsamisk kulturmiljö för förmedling av sydsamisk kultur och traditioner. Här finns traditionella samiska byggnader som torvkåtor och timrade bodar och en större kåta för större sällskap. Här kan du ta del av historieberättande vid elden och gå en stig för att lära känna renskötseln i området.

Besök Vaegkie
Norra Berget

Norra Berget

Norra Berget i Sundsvall bjuder på en variationsrik samisk historia sedan långt tillbaka i tiden. Bland annat har sockenlappar och deras familjer varit fastboende i området, och fjällsamer har besökt Norra Berget tillfälligtvis under sina vinterflyttningar med renarna mot kustområdena.

Besök Norra Berget
Lappudden

Lappudden

Lappudden i Nordingrå ligger mitt i en gammal flyttled för vinterflyttningar mot kustlandet. Lappuddens historia omfattar både fastboende sockenlappar och fjällsamer med sina renar på vinterbete i området och spår efter de båda samiska befolkningsgrupperna finns fortfarande synliga. I dag drivs här företaget AGMA Forntid & Äventyr.

Besök Lappudden
Fångstgrop

Fångstgrop

En fångstgrop är en grävd grop för fångst av vilda djur, vanligen för älg eller vildren. Det är den vanligaste typen av fornlämningar i Skandinaviens inland. Det sydsamiska språket har många ord för fångstgrop, några av orden preciserar vilket djur det är som ska fångas i dem.

Lär dig mer om Fångstgrop

Björngrav

Björnen är ett av de allra heligaste djuren i vår samiska mytologi. Den jagades traditionellt i en jaktform som innehöll många riter. Efter en lyckad björnjakt och därefter björnfest, skulle björnen hedras med en begravning.

Lär dig mer om Björngrav

Färdväg

Stigar och vägar har alltid funnits och fungerat som förbindelselänkar mellan platser där människor bott och verkat. Tidigare när inte människa kunde påverka landskapet mer än minimalt var stigar och färdvägar anpassade efter landskapet.

Lär dig mer om Färdväg
Forntida boplats

Forntida boplats

En forntida boplats är vanligen en varaktigt övergiven boplats där människor bott under kortare eller längre tid och en gång utövat sina vardagliga sysslor. 

Lär dig mer om Forntida boplats

Fyndplats

En fyndplats är en plats där något enstaka fornfynd hittas utan sammanhang med någon nu känd boplats, anläggning eller liknande.

Lär dig mer om Fyndplats

Gömsle

Gömslen och förvaringsplatser har alltid varit vanligt. Det som förvarades där var sådant som var praktiskt att ha kvar nära en plats.

Lär dig mer om Gömsle
Grav

Grav

Samiska gravar och gravplatser kan se ut på flera olika sätt. Typiskt för de sydsamiska gravarna är att den döde många gånger blivit insvept i näver, är begravd med sina personliga tillhörigheter samt någon gravgåva.

Lär dig mer om Grav

Baalka har utvecklats inom Interregprojekten Beavnardahke och Sámis on the Coast – Beavnardahke II, två projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektens finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer