Heia – en plats för samhandling mellan samer och gästgiveriet

Heia är en viktig punkt idag och genom historien för samerna i området. Platsen ligger mitt i flyttleden för för Tjåehkeren Sijte – Østre Namdal reinbeitedistrikt. Det är en lättillgänglig plats för information om samisk närvaro för de som är intresserade och på resa genom Trøndelag längs Europaväg 6.

Idag finns ett gästgiveri med plats för övernattning på platsen och strax söder om den lilla sjön Raudsjøen och upp mot fjället Raudsjøhatten finns spår efter minst sex gåetieh – kåtaplatser. Boplatserna har även satt spår i den norska namngivningen på området i form av Finnhusdalen, vilket anspelar på de samiska bostäderna som förr fanns där.

Så långt man kan minnas har det funnits samhandling mellan de samer som bott på Heia och de som drivit gästgiveriet. Parallellt med den samiska bosättningen kring Heia har det under  drygt 110 år funnits ett gästgiveri, som började som en skjutsstation 1910, för övernattning till de som färdats genom området på väg norrut- eller söderut.

Starten på den norska bosättningen i området var en enkel så kallad husmannsplass 1856. Det motsvarar ett litet torp som ligger på mark tillhörande en större jordegendom. Hyran eller arrendet betalades av arrendatorn ofta i form av dagsverken på huvudgården. Så länge småbruket varade handlade samerna bland annat mjölk och andra mejeriprodukter därifrån. Det gick både att få saker levererade in till platsen och ut från den vid behov. På 1950-talet avvecklades gårdsbruket helt och gästgiveriet utvidgades. Heia Gjestegård bebos och drivs idag vidare inom samma släkt som startade verksamheten.

I närområdet finns sex kåtatomter

I närområdet till Heia är det registrerat sex gåetiesijjieh (kåtatomter) av olika ålder. De flesta är inte så lätta att se, men speciellt en av dem är väl synlig. Det går fortfarande att se strukturerna efter gåetie (kåtan) med dess kåava (förgång) till bostaden. Flera av dessa bostäder var i bruk fram till tiden strax efter andra världskrigets slut. I slutfasen av andra världskriget gick sabotageaktionerna mot tyskarna in i en intensivare fas med flera sprängningar längs Nordlandsbanans sträckning. Syftet var att störa tyska trupptransporter och binda kvar tyska förband i området.

Gästgiveriets döttrar evakueras till samernas boplats

Andra världskriget var en farligare tid för alla. Gästgiveriet ansågs som ett möjligt bombmål för engelskt allierat flyg, på grund av telefonväxeln som fanns där. De båda döttrarna på gästgiveriet Gunvor och Sigrid evakuerades till en av de samiska bosättningarna nattetid, under den period som faran upplevdes som störst. Bosättningen låg några hundra meter från gästgiveriet vid södra delarna av Raudsjøen. Det ansågs säkrare för dem att sova där, då föräldrarna stannade kvar på gården.

Läs mer om Heia här: https://heia-gjestegard.no/