Samiska platsnamn utgör en viktig del av samisk historia. Namnen på en plats kan innehålla information om områdets historia och har ofta anknytning till landets egenskaper och utseende och områdets funktion. Namnen kan även berätta om näringar, speciella händelser eller personer.
Platsnamn kan verka mycket enkla att förstå och tolka. Det stämmer ibland. Ord som johke, älv, och vaerie, fjäll, är enkla att förstå. Andra gånger är det inte så lätt. Insjönamnet Åanghkere är till exempel en sammandragning av åanghke, djup kulp, och jaevrie, där jaevrie har blivit till -re, kanske för flera hundra år sedan. Många gånger är namnen så gamla att vi inte kan veta hur de uttalades eller vad de betydde. Det gäller även om namnen påminner om ord som används idag. Då måste man ha stora kunskaper i språk, språkhistoria och språkförändringar för att kunna hitta ursprunget till ett namn. Ibland fungerar inte det heller, och då måste vi acceptera att vi inte förstår platsnamnets historia.
Namnen berättar historier
Gåetietjahke berättar om bosättning, gåetie (hus, kåta), i närheten av fjälltoppen, tjahke. Buvrienjuenie berättar en förrådsbod, buvrie, på eller intill platsen. Giedtienjaevrie berättar att det har varit eller är ett rengärde, giedtie, vid sjön. Vïnhtsejaevrie berättar att man har eller har haft båt, vïnhtse, i vattnet. På så sätt berättar många platsnamn om boplatser och arbete. Namnen berättar även om heliga platser, som
Bissiedurrie som talar om att klyftan eller dalen, durrie, har varit förbundet med något heligt, bissie. Saajvetjåalhte berättar också om förhållanden knutna till något som är heligt eller andligt. Saajve refererar till andliga väsen eller krafter, medan tjåalhte är en kulle. Tillsammans blir namnen i ett område en hel berättelse, en karta, kompass och GPS.
Städer som Tråante (Trondheim), Staare (Östersund) och Sjädtavaellie (Sundsvall) gömmer många av våra berättelser. Här har vi bott, rest, gått i skolan och handlat under många århundraden. Sjädtavaellie har varit kyrkplats, marknadsplats för samer och vinterbetesland för tamrenar sedan mycket länge. I Tråante och Staare hölls de första samiska landsmötena 1917 och 1918. De anses vara de första stora markeringarna av samisk politik med krav på större hänsyn till samiska rättigheter. I dag finns det Sameting i Sverige, Norge och Finland. Alla de staterna, samt Ryssland, omfattar delar av Saepmie.