Hero image
Samiska ortsnamn och landskapsterminologi skapar mening. Mitt i bilden ligger fjorden Foelte, till höger syns området Foeltenjaarke och mitt i bilden till vänster om fjorden ligger ett saajvevaerie. Tillsammans med landskapstermer som guevtele, kalfjället, och duvvege, ute på fjorden/ kusten, kan man tala om området. Foto Håkon Hermanstrand.

Samiska platsnamn utgör en viktig del av samisk historia. Namnen på en plats kan innehålla information om områdets historia och har ofta anknytning till landets egenskaper och utseende och områdets funktion. Namnen kan även berätta om näringar, speciella händelser eller personer.

Platsnamn kan verka mycket enkla att förstå och tolka. Det stämmer ibland. Ord som johke, älv, och vaerie, fjäll, är enkla att förstå. Andra gånger är det inte så lätt. Insjönamnet Åanghkere är till exempel en sammandragning av åanghke, djup kulp, och jaevrie, där jaevrie har blivit till -re, kanske för flera hundra år sedan. Många gånger är namnen så gamla att vi inte kan veta hur de uttalades eller vad de betydde. Det gäller även om namnen påminner om ord som används idag. Då måste man ha stora kunskaper i språk, språkhistoria och språkförändringar för att kunna hitta ursprunget till ett namn. Ibland fungerar inte det heller, och då måste vi acceptera att vi inte förstår platsnamnets historia.

Namnen berättar historier 

Gåetietjahke berättar om bosättning, gåetie (hus, kåta), i närheten av fjälltoppen, tjahke. Buvrienjuenie berättar en förrådsbod, buvrie, på eller intill platsen. Giedtienjaevrie berättar att det har varit eller är ett rengärde, giedtie, vid sjön.  Vïnhtsejaevrie berättar att man har eller har haft båt, vïnhtse, i vattnet. På så sätt berättar många platsnamn om boplatser och arbete. Namnen berättar även om heliga platser, som  

Bissiedurrie som talar om att klyftan eller dalen, durrie, har varit förbundet med något heligt, bissie. Saajvetjåalhte berättar också om förhållanden knutna till något som är heligt eller andligt. Saajve refererar till andliga väsen eller krafter, medan tjåalhte är en kulle. Tillsammans blir namnen i ett område en hel berättelse, en karta, kompass och GPS.   

Städer som Tråante (Trondheim), Staare (Östersund) och Sjädtavaellie (Sundsvall) gömmer många av våra berättelser. Här har vi bott, rest, gått i skolan och handlat under många århundraden. Sjädtavaellie har varit kyrkplats, marknadsplats  för samer och vinterbetesland för tamrenar sedan mycket länge. I Tråante och Staare hölls de första samiska landsmötena 1917 och 1918. De anses vara de första stora markeringarna av samisk politik med krav på större hänsyn till samiska rättigheter. I dag finns det Sameting i Sverige, Norge och Finland. Alla de staterna, samt Ryssland, omfattar delar av Saepmie.  

Tillsammans blir namnen i ett område en hel berättelse, kompass och GPS.

Del 3- Samiska på norska och svenska

 

Platser att besöka och spår i naturen

Gaaltije

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije
Heia

Heia

Heia är en viktig punkt idag och genom historien. Parallellt med den samiska bosättningen och bruket av området kring Heia har det under ca 150 år funnits ett gästgiveri för de som färdats genom området norrut eller söderut. 

Besök Heia
Lopme Laante

Lopme Laante

Lopme Laante är temaparken där du lär dig mer om renskötsel och samiska näringar genom lek, lassokastning och möte med renar. Här finns en stor tråkåta där det serveras renkött i olika former och en butik med traditionellt och modernt samiskt hantverk.

Besök Lopme Laante
Saemien Sijte

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte
Vaegkie

Vaegkie

Vaegkie är en sydsamisk kulturmiljö för förmedling av sydsamisk kultur och traditioner. Här finns traditionella samiska byggnader som torvkåtor och timrade bodar och en större kåta för större sällskap. Här kan du ta del av historieberättande vid elden och gå en stig för att lära känna renskötseln i området.

Besök Vaegkie
Norra Berget

Norra Berget

Norra Berget i Sundsvall bjuder på en variationsrik samisk historia sedan långt tillbaka i tiden. Bland annat har sockenlappar och deras familjer varit fastboende i området, och fjällsamer har besökt Norra Berget tillfälligtvis under sina vinterflyttningar med renarna mot kustområdena.

Besök Norra Berget
Lappudden

Lappudden

Lappudden i Nordingrå ligger mitt i en gammal flyttled för vinterflyttningar mot kustlandet. Lappuddens historia omfattar både fastboende sockenlappar och fjällsamer med sina renar på vinterbete i området och spår efter de båda samiska befolkningsgrupperna finns fortfarande synliga. I dag drivs här företaget AGMA Forntid & Äventyr.

Besök Lappudden
Fångstgrop

Fångstgrop

En fångstgrop är en grävd grop för fångst av vilda djur, vanligen för älg eller vildren. Det är den vanligaste typen av fornlämningar i Skandinaviens inland. Det sydsamiska språket har många ord för fångstgrop, några av orden preciserar vilket djur det är som ska fångas i dem.

Lär dig mer om Fångstgrop

Björngrav

Björnen är ett av de allra heligaste djuren i vår samiska mytologi. Den jagades traditionellt i en jaktform som innehöll många riter. Efter en lyckad björnjakt och därefter björnfest, skulle björnen hedras med en begravning.

Lär dig mer om Björngrav

Färdväg

Stigar och vägar har alltid funnits och fungerat som förbindelselänkar mellan platser där människor bott och verkat. Tidigare när inte människa kunde påverka landskapet mer än minimalt var stigar och färdvägar anpassade efter landskapet.

Lär dig mer om Färdväg
Forntida boplats

Forntida boplats

En forntida boplats är vanligen en varaktigt övergiven boplats där människor bott under kortare eller längre tid och en gång utövat sina vardagliga sysslor. 

Lär dig mer om Forntida boplats

Fyndplats

En fyndplats är en plats där något enstaka fornfynd hittas utan sammanhang med någon nu känd boplats, anläggning eller liknande.

Lär dig mer om Fyndplats

Gömsle

Gömslen och förvaringsplatser har alltid varit vanligt. Det som förvarades där var sådant som var praktiskt att ha kvar nära en plats.

Lär dig mer om Gömsle
Grav

Grav

Samiska gravar och gravplatser kan se ut på flera olika sätt. Typiskt för de sydsamiska gravarna är att den döde många gånger blivit insvept i näver, är begravd med sina personliga tillhörigheter samt någon gravgåva.

Lär dig mer om Grav

Baalka har utvecklats inom Interregprojekten Beavnardahke och Sámis on the Coast – Beavnardahke II, två projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektens finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer