Hero image
På Norra Berget i Sundsvall har sameföreningen Noerhtenaestie sitt viste. Foto Ann Kristin Solsten

Norra Berget, Sundsvall 

Norra Berget i Sundsvall bjuder på en variationsrik samisk historia sedan långt tillbaka i tiden.

I det här området har fastboende sockenlappar och deras familjer bott, och fjällsamer har besökt Norra Berget tillfälligtvis under sina vinterflyttningar med renarna mot kustområdet. Några av de renägande fjällsamerna passerade berget på väg till kusten på senhösten eller på våren på väg tillbaka till sina fjälltrakter. Andra slog läger med renarna på Norra Berget eller i området däromkring under vintern. Kanske fanns det också en skogssamisk befolkning här längre tillbaka?  

Den samiska närvaron på Norra Berget märks bland annat genom äldre platsnamn, som till exempel myrområdet Lapploken som ligger mitt på berget. Bakgrunden till namnet känner vi inte till, men det kan helt klart knytas till en samisk befolkning. Platsen har kallats för Lapploken åtminstone sedan 1857, då den finns angiven på en karta över området, men sannolikt är namnet betydligt äldre än så. I samband med tidningsnotiser från 1859 sägs Lapploken vara ett område med «särdeles goda beteshagar». Även om «de goda beteshagarna» 1859 sannolikt avsåg bondesamhällets boskap, så är det inte otänkbart att samer som vistades på berget med sina renar längre tillbaka också bodde här. Något som alltid har varit viktigt för bosättning är tillgång till färskt dricksvatten, och intill Lapploken finns det en kallkälla, vilket styrker antagandet att samerna bodde här.  

På Norra Berget finns rester efter något som kan ha varit fågelfångstanläggningar, en typ av fornlämningar som ofta sätts i förbindelse med sockenlappar. Kanske användes dessa fångstanläggningar först av skogssamer, och att jaktmetoden sedan gick i arv till deras efterkommande, sockenlapparna?  

I början av 1900-talet byggde Fornminnesföreningen, som har sina lokaler på Norra Berget, upp en samisk visteplats. Boplatsen, som bestod av en kåta, en stolpbod, en redskapsbod, en träställning för förvaring av matvaror samt en öppen eldstad var i bruk mellan 1912 och 1941, då den revs. Idag har sameföreningen Noerhtenaestie anlagt ett nytt viste i samma område, och på Norra Bergets museum finns en permanent samisk utställning där man bland annat visar föremål från fjällsamernas vinterflyttningar mot kusten.  

Norra Berget
Norra Berget i Sundsvall bjuder på en variationsrik samisk historia sedan långt tillbaka i tiden.

Baalka har utvecklats inom Interregprojekten Beavnardahke och Sámis on the Coast – Beavnardahke II, två projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektens finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer