Hero image
Storkåtan på Vaegkie, ett sydsamiskt besökscenter. Namnet kommer av en sydsamisk landskapsterm och betyder lågt liggande slätt. Läs mer om Vaegkie under «Platser att besöka». Foto Elin Kristina Jåma.

Platsnamnen hjälper oss att orientera i våra omgivningar

De berättar en del av vår historia genom att till exempel skildra vad som har hänt på en plats. Namn på platser handlar även om identitet. Några platser är kända för nästan alla människor, som de högsta fjällen i Norge och Sverige: Galdhöpiggen och Giebmegáisi – Kebnekaise. Andra ortnamn är lokala, eller till och med enbart kända inom familjen, som små tjärnar, bäckar och myrar.   

I många sydsamiska områden hittar vi numera samiska namn på kartan. De är ofta beskrivningar av landskapet, kanske är ”platsord” ett bättre ord än ”platsnamn” eller ”ortnamn”. Det kan vara väldigt värdefullt att känna till betydelsen av de gamla samiska namnen på kartan. De kan berätta mycket om landskapet som möter dig. Guevtele betecknar en trädlös högfjällsvidd. Sjaare betyder att området är fullt med sten. Namnet Sjaareguevtele ger dig en bra beskrivning av hur landet är beskaffat.   

Landet speglar våra erfarenheter 

Platsers namn är också kulturminnen och bekräftelse av identitet. De berättar om samiska förfäder som har levt i och använt området, om händelser, bosättningar och arbetsliv. Nïejtesååle påminner till exempel om att en flicka, nïejte, föddes på ön, sååle, och knyter speciella familjer till platsen. Buhtjemejaevrie berättar att det en gång försiggick renmjölkning, buhtjeme, vid vattnet, jaevrie. Någon kan också berätta vem som mjölkade sina renar där. På så sätt ger platsnamn identitet till land och människor.  

Samiska, norska och svenska har inte varit jämställda språk. Norska och svenska har under ganska lång tid haft övertag antingen genom antal språkbrukare, makt i samhället eller genom monopol långt fram i tid på egna skriftspråk. På senare tid har det inte varit vanligt att norrmän och svenskar har talat sydsamiska. I blandade språkområden kan svenska och norska ortsnamn ha blivit dominerande. Därför är samiska namn mindre kända och ofta bortglömda. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bedrevs en intensiv förnorskningspolitik i Norge. En del av denna politik var att myndigheterna inte ville ha samiska namn på kartorna. Så långt det var möjligt översattes samiska namn till norska eller förnorskades. Efter andra världskriget upphörde myndigheterna med detta förfarande och överförde gradvis de samiska namnen till kartan så gott de kunde, men en stor skada var redan skedd. 

Guevtele betecknar en trädlös högfjällsvidd. Sjaare betyder att området är fullt med sten. Namnet Sjaareguevtele ger dig en bra beskrivning av hur landet är beskaffat.

Del 2- Platsnamn berättar om landet

 

Platser att besöka och spår i naturen

Gaaltije

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije
Heia

Heia

Heia är en viktig punkt idag och genom historien. Parallellt med den samiska bosättningen och bruket av området kring Heia har det under ca 150 år funnits ett gästgiveri för de som färdats genom området norrut eller söderut. 

Besök Heia
Lopme Laante

Lopme Laante

Lopme Laante är temaparken där du lär dig mer om renskötsel och samiska näringar genom lek, lassokastning och möte med renar. Här finns en stor tråkåta där det serveras renkött i olika former och en butik med traditionellt och modernt samiskt hantverk.

Besök Lopme Laante
Saemien Sijte

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte
Vaegkie

Vaegkie

Vaegkie är en sydsamisk kulturmiljö för förmedling av sydsamisk kultur och traditioner. Här finns traditionella samiska byggnader som torvkåtor och timrade bodar och en större kåta för större sällskap. Här kan du ta del av historieberättande vid elden och gå en stig för att lära känna renskötseln i området.

Besök Vaegkie
Norra Berget

Norra Berget

Norra Berget i Sundsvall bjuder på en variationsrik samisk historia sedan långt tillbaka i tiden. Bland annat har sockenlappar och deras familjer varit fastboende i området, och fjällsamer har besökt Norra Berget tillfälligtvis under sina vinterflyttningar med renarna mot kustområdena.

Besök Norra Berget
Lappudden

Lappudden

Lappudden i Nordingrå ligger mitt i en gammal flyttled för vinterflyttningar mot kustlandet. Lappuddens historia omfattar både fastboende sockenlappar och fjällsamer med sina renar på vinterbete i området och spår efter de båda samiska befolkningsgrupperna finns fortfarande synliga. I dag drivs här företaget AGMA Forntid & Äventyr.

Besök Lappudden
Fångstgrop

Fångstgrop

En fångstgrop är en grävd grop för fångst av vilda djur, vanligen för älg eller vildren. Det är den vanligaste typen av fornlämningar i Skandinaviens inland. Det sydsamiska språket har många ord för fångstgrop, några av orden preciserar vilket djur det är som ska fångas i dem.

Lär dig mer om Fångstgrop

Björngrav

Björnen är ett av de allra heligaste djuren i vår samiska mytologi. Den jagades traditionellt i en jaktform som innehöll många riter. Efter en lyckad björnjakt och därefter björnfest, skulle björnen hedras med en begravning.

Lär dig mer om Björngrav

Färdväg

Stigar och vägar har alltid funnits och fungerat som förbindelselänkar mellan platser där människor bott och verkat. Tidigare när inte människa kunde påverka landskapet mer än minimalt var stigar och färdvägar anpassade efter landskapet.

Lär dig mer om Färdväg
Forntida boplats

Forntida boplats

En forntida boplats är vanligen en varaktigt övergiven boplats där människor bott under kortare eller längre tid och en gång utövat sina vardagliga sysslor. 

Lär dig mer om Forntida boplats

Fyndplats

En fyndplats är en plats där något enstaka fornfynd hittas utan sammanhang med någon nu känd boplats, anläggning eller liknande.

Lär dig mer om Fyndplats

Gömsle

Gömslen och förvaringsplatser har alltid varit vanligt. Det som förvarades där var sådant som var praktiskt att ha kvar nära en plats.

Lär dig mer om Gömsle
Grav

Grav

Samiska gravar och gravplatser kan se ut på flera olika sätt. Typiskt för de sydsamiska gravarna är att den döde många gånger blivit insvept i näver, är begravd med sina personliga tillhörigheter samt någon gravgåva.

Lär dig mer om Grav

Baalka har utvecklats inom Interregprojekten Beavnardahke och Sámis on the Coast – Beavnardahke II, två projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektens finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer