Hero image
Jakt och fiske har alltid varit ett viktigt komplement till renskötseln. Foto Aina Bye

Det samiska folket har olika näringsfång som försörjning

I de allra första nedteckningarna som behandlar samer beskrivs de som ett jagande folk, och även efter övergången till en nomadiserande renskötsel, som forskare menar kan ha skett redan på 1400- 1500-talen, har jakt fortsatt att vara ett viktigt komplement till renskötseln. Så är det även i våra dagar.

Förutom att det huvudsakliga syftet med jakten var att skaffa föda, har jakten även varit delar av rituella handlingar, och jakt på rovdjur har utförts för att skydda tamdjuren. Medan en del renägande samer bedrev, och fortfarande bedriver, jakt som komplement till renskötseln var det tidigare många samer som försörjde sig helt och hållet av jakten, både för att skaffa föda och för att hålla renarnas betesmarker fria från rovdjur.

Fjällsamer, skogssamer och sjösamer

Den mest kända och mest utbredda samiska kulturen är den fjällsamiska, som också är vad de flesta människor tänker på när det blir tal om samer och samisk kultur. Fjällsamernas levnadssätt är nomadiskt, och traditionellt har de ofta flyttat långa sträckor med sina renhjordar. Medan de uppehåller sig med renarna i fjällområdet under sommarhalvåret flyttar de mot skogarna eller mot kusten, där tillgången på bete för renarna är bättre när vintern kommer.

I delar av det svenska och finska Saepmie finns även skogssamer. Som namnet visar bedriver skogssamerna sina näringar huvudsakligen i skogstrakterna. Numera bor de svenska skogssamerna enbart i Lappland, medan de längre tillbaka hade en mycket större utbredning. Bland annat fanns det tidigare flera lappskatteland som innehades av skogssamer i norra Ångermanland, och skrivna källor berättar om skogssamer långt nere i mellansverige. Skogssamerna, som troligtvis har en mycket lång historia, har traditionellt levt av jakt, fiske och renskötsel. Liksom fjällsamerna är även skogssamerna nomadiserande, men de områden de rör sig emellan är inte lika omfattande som fjällsamernas.

En annan samisk kultur med mycket hög ålder är den sjösamiska. Denna kultur finns i kustområdena, numera huvudsakligen längs den nordligaste norska kusten. Tidigare, i början av 1800-talet, levde sjösamer även vid kusterna i Tröndelag och Helgeland. Sjösamerna har vanligen inte haft renskötsel som huvudnäring, utan de har traditionellt levt av jakt, fiske och gårdsbruk.

Böla kafé

Böla kafé

Böla kafé serverar lokalproducerat nära Skandinaviens mest kända hällristning, Bölarenen. Här lär du känna den sydsamiska kulturen genom maten och kan ta en kort promenad till hällristningarna som lättillgängliga.

Besök Böla kafé
Gaaltije

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije
Hucksjöåsen

Hucksjöåsen

Den nyresta kåtan i Hucksjöåsen är ett minne av den samiska familj som bodde och vistades i området under 1880-talet. Det var troligtvis en samefamilj som inte ägde renar utan hittade sin utkomst på andra sätt. Om denna familj hörde Harald Eriksson, f 1912, talas om, skrev ned det han hört och drömde om att återuppbygga kåtan, något som Hucksjöåsens byalag kunde göra.

Besök Hucksjöåsen
Saemien Sijte

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte
Finnmon

Finnmon

Finnmon är ett betesområde med lång tradition. Troligtvis har stället fått sitt namn från benämningen finn som, i detta område, tidigare användes om samer.

Besök Finnmon
Norra Berget

Norra Berget

Norra Berget i Sundsvall bjuder på en variationsrik samisk historia sedan långt tillbaka i tiden. Bland annat har sockenlappar och deras familjer varit fastboende i området, och fjällsamer har besökt Norra Berget tillfälligtvis under sina vinterflyttningar med renarna mot kustområdena.

Besök Norra Berget
Västernorrlands museum, Murberget

Västernorrlands museum, Murberget

På Västernorrlands museum, Murberget finns två samiska visten, ett traditionellt skogssamiskt och ett fjällsamiskt. Museet har även en samling med drygt 500 föremål, både vardagsföremål och konsthantverk samt några insamlade berättelser om samer och en stor samling äldre fotografier med samiska motiv.

Besök Västernorrlands museum, Murberget
Förvaringsgrop

Förvaringsgrop

Förvaringsgropar har använts från stenåldern och i samiska sammanhang långt in på 1900-talet och är en slags föregångare till jordkällaren.  

Lär dig mer om Förvaringsgrop

Fyndplats

En fyndplats är en plats där något enstaka fornfynd hittas utan sammanhang med någon nu känd boplats, anläggning eller liknande.

Lär dig mer om Fyndplats

Gömsle

Gömslen och förvaringsplatser har alltid varit vanligt. Det som förvarades där var sådant som var praktiskt att ha kvar nära en plats.

Lär dig mer om Gömsle

Kokgrop

En kokgrop är en nergrävd grop i marken för att bereda föda, inte nödvändigtvis enbart genom kokning. Kokgropar har använts från stenåldern och in i nyare tid. Det finns tre typer av kokgropar.

Lär dig mer om Kokgrop
Rökeld

Rökeld

Under sommaren kan renarna plågas svårt av insekter. Ett sätt för att hålla renflocken samlad och ge dem lite lättnad från insekterna kan vara att anlägga en eld som avger mycket rök.

Lär dig mer om Rökeld
Kåtatomt

Kåtatomt

Med kåtatomt menas att en samisk byggnadslämning, en kåta, har stått på platsen. Den kan upptäckas genom en härd i mitten med en vall runtom, om det varit en torvkåta. Benämningen kåtatomt omfattar olika typer av kåtor och formen på kåtatomten kan därför variera från rund, oval, kvadratisk eller rektangulär.

Lär dig mer om Kåtatomt
Rengärde

Rengärde

Ett rengärde är en inhägnad som används för att hålla renar inom ett begränsat område under pågående arbete, som slakt, kalvmärkning, skiljning. Förr mjölkade man också vajan i ett gärde under sommar och höst.

Lär dig mer om Rengärde

Baalka har utvecklats inom Interregprojekten Beavnardahke och Sámis on the Coast – Beavnardahke II, två projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektens finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer