Liksom hos de flesta andra kulturer finns det flera skillnader även inom den samiska kulturen. Foto William Stenvall Zetterström

Ett urfolk i Europa

Som ett av världens alla urfolk, men det enda urfolket i Europa, skiljer vi oss från det övriga samhället genom vår kultur, vårt levnadsskick och språk

Saemieh, samer, är ett gränslöst folk. Samer bebodde området långt innan dagens gränser blev dragna, och har bedrivit näringar och verksamheter tvärs över riksgränserna långt in i modern tid. Samerna har alltid klarat av att vara ett eget folk och samtidigt vara grannar med andra folkslag.

Utifrån dagens gränsindelning sträcker sig Saepmie, samernas land, över fyra nationers områden, Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Samer kan därmed ha olika medborgarskap, norskt, svenskt, finskt eller ryskt, beroende på i vilket land de bor. Samhörigheten samer emellan är stor, och ofta finns det nära familje- och vänskapsrelationer tvärs över nationsgränserna.

Olikheter inom den samiska kulturen

Liksom hos de flesta andra kulturer finns det flera skillnader även inom den samiska kulturen. Olika samiska språk och dialekter är exempel på detta, liksom olika levnadssätt och näringar. Traditionellt har vi huvudsakligen levt av vad marken kunnat erbjuda, precis som alla andra folk. Några näringar har vi haft gemensamma med grannfolken, medan andra har varit typiskt samiska, som renskötseln. Ofta förknippas samer fortfarande med renskötsel, trots att de flesta samer idag lever av helt andra yrken. Även längre tillbaka bedrev många samer andra verksamheter vid sidan av renskötseln, medan andra hittade helt andra försörjningsmöjligheter.

Flera olika benämningar har använts genom tiderna för att beskriva samer. Benämningen same är samernas eget namn på sitt folk, och det som de flesta samer önskar bli kallade för.

Del 2 – Olika näringsfång

Böla kafé

Böla kafé serverar lokalproducerat nära Skandinaviens mest kända hällristning, Bölarenen. Här lär du känna den sydsamiska kulturen genom maten och kan ta en kort promenad till hällristningarna som lättillgängliga.

Besök Böla kafé

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije

Hucksjöåsen

Den nyresta kåtan i Hucksjöåsen är ett minne av den samiska familj som bodde och vistades i området under 1880-talet. Det var troligtvis en samefamilj som inte ägde renar utan hittade sin utkomst på andra sätt. Om denna familj hörde Harald Eriksson, f 1912, talas om, skrev ned det han hört och drömde om att återuppbygga kåtan, något som Hucksjöåsens byalag kunde göra.

Besök Hucksjöåsen

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte

Finnmon

Finnmon är ett betesområde med lång tradition. Troligtvis har stället fått sitt namn från benämningen finn som, i detta område, tidigare användes om samer.

Besök Finnmon

Norra Berget

Norra Berget i Sundsvall bjuder på en variationsrik samisk historia sedan långt tillbaka i tiden. Bland annat har sockenlappar och deras familjer varit fastboende i området, och fjällsamer har besökt Norra Berget tillfälligtvis under sina vinterflyttningar med renarna mot kustområdena.

Besök Norra Berget

Västernorrlands museum, Murberget

På Västernorrlands museum, Murberget finns två samiska visten, ett traditionellt skogssamiskt och ett fjällsamiskt. Museet har även en samling med drygt 500 föremål, både vardagsföremål och konsthantverk samt några insamlade berättelser om samer och en stor samling äldre fotografier med samiska motiv.

Besök Västernorrlands museum, Murberget

Förvaringsgrop

Förvaringsgropar har använts från stenåldern och i samiska sammanhang långt in på 1900-talet och är en slags föregångare till jordkällaren.

Lär dig mer om Förvaringsgrop

Fyndplats

En fyndplats är en plats där något enstaka fornfynd hittas utan sammanhang med någon nu känd boplats, anläggning eller liknande.

Lär dig mer om Fyndplats

Gömsle

Gömslen och förvaringsplatser har alltid varit vanligt. Det som förvarades där var sådant som var praktiskt att ha kvar nära en plats.

Lär dig mer om Gömsle

Kokgrop

En kokgrop är en nergrävd grop i marken för att bereda föda, inte nödvändigtvis enbart genom kokning. Kokgropar har använts från stenåldern och in i nyare tid. Det finns tre typer av kokgropar.

Lär dig mer om Kokgrop

Rökeld

Under sommaren kan renarna plågas svårt av insekter. Ett sätt för att hålla renflocken samlad och ge dem lite lättnad från insekterna kan vara att anlägga en eld som avger mycket rök.

Lär dig mer om Rökeld

Kåtatomt

Med kåtatomt menas att en samisk byggnadslämning, en kåta, har stått på platsen. Den kan upptäckas genom en härd i mitten med en vall runtom, om det varit en torvkåta. Benämningen kåtatomt omfattar olika typer av kåtor och formen på kåtatomten kan därför variera från rund, oval, kvadratisk eller rektangulär.

Lär dig mer om Kåtatomt

Rengärde

Ett rengärde är en inhägnad som används för att hålla renar inom ett begränsat område under pågående arbete, som slakt, kalvmärkning, skiljning. Förr mjölkade man också vajan i ett gärde under sommar och höst.

Lär dig mer om Rengärde