Hero image
Vid den stora tallen Finnmotallen på Finnmon finns rester efter två eldhärdar. Foto Ann Kristin Solsten 

Finnmon – betesområde med lång tradition 

Troligtvis har stället fått sitt namn från benämningen finn som, i detta område, tidigare användes om samer.  Från sina resor i Jämtland omkring 1800, skrev historikern Fale Burman: ”Reste tillbaka från Finnmon. Detta ställe har fått sitt namn af lappar, som i förra tider innehaft denna trakt och betat sina renar på ännu befintliga Renmoss-floar vid Svartsjöarne”. Även lappar är en benämning på samer som inte längre används.  

Att Burman redan 1800 skrev att samer och renar uppehöll sig i området i “förra tider” bör dessutom visa till att deras användande av trakten sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än så. Kanske var det en fastboende skogssamisk befolkning som långt tillbaka var bosatta vid Finnmon? 

Även i nyare tider har Finnmon använts av samer för renbete, då i huvudsak vintertid. Berättelser från personer som varit bosatta i tältkåtor där under vintern, så långt fram som på 1930-talet finns, och vid den stora tallen Finnmotallen på Finnmon finns rester efter två eldhärdar som kan vara från den tiden. 

Forfarande lyser myrarna på Finnmoflon vita av renmossa. 

Finnmon
Finnmon är ett område med lång traditon som renbetsland.

Baalka har utvecklats inom Interregprojekten Beavnardahke och Sámis on the Coast – Beavnardahke II, två projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektens finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer