Kokgrop, voessjemekrogke

En kokgrop är en nergrävd grop i marken för att bereda föda, inte nödvändigtvis enbart genom kokning. Kokgropar har använts från stenåldern och in i nyare tid. De flesta arkeologiskt undersökta och daterade kokgropar härrör från järnåldern, ca 500 före vår tideräkning och fram till 1050.

Det finns tre typer av kokgropar. Den vanligaste som påträffas är en grävd grop i varierande storlek. Gropen kan vara allt från 0,5 m lång till upp mot 3 m och 30-50 cm djupa. Formen kan vara oval, rund eller rektangulär. De riktigt stora är ofta rektangulära.

I gropen har man eldat kraftigt så att veden tagit sig. Sen har man täckt elden med stora mängder stenar. När stenarna blivit varma har paket med mat inslaget i blöt näver lagts på stenarna och sen täckts över med torv och mossa och på så sätt tillagats, eller så har man täckt gropen med kvistar och torkat köttet eller fisken ovanför den varma gropen.

En variant på detta är att istället för att elda i gropen så görs en eld bredvid. Sen läggs stenar i elden tills de blir riktigt heta, när de är klara petas de ner i gropen och man kan tillreda maten ovanpå. En tredje variant är att täcka den grävda gropen med ett skinn med köttsidan upp. I gropen läggs några kalla stenar. Sen fylls gropen med vatten. Bredvid gropen görs en eld där stenar värms upp. När de är varma läggs de ner i gropen tillsammans med den mat som ska kokas.

Baalka har utvecklats inom Interregprojektet Beavnardahke, ett projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektets finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer