Kåtatomt, gåetiesijjie, gööth-sijjie, gået’-aevjie

Med kåtatomt menas att en samisk byggnadslämning, en kåta, har stått på platsen. Benämningen kåtatomt omfattar olika typer av kåtor, bl.a. klykstångskåta och bågstångskåta, tältkåta, torvkåta, men även skogssamernas timrade kåtor. Formen på kåtatomten kan variera från rund, oval, kvadratisk eller rektangulär.

Konstruktionerna har gjort att man kan bygga en bostad med material som man finner i närområdet, men också att dessa material kan gå tillbaka till naturen när boplatsen inte längre är i bruk.  En kåta som byggs av kåtastänger utgör en stomme, som täcks med näver och sedan torv.  Valet av material, plats, underhåll och klimat kan vara avgörande för hur länge en kåta kan stå. Vanligen har kåtorna en härd i mitten. Kåtor utan härd har sannolikt nyttjats som förråd eller för djurhållning, vanligen getter.

Kåtan med dess rumsliga organisering förknippas intimt med dess härd, aernie, i mitten. Dess ålder anslås att vara lika gammal, de äldsta daterade härdarna av samisk typ är från vår tideräknings början, det vill säga ca 2000 år gamla. Från härden kan man ibland se stenlagda så kallade härdarmar löpa mot kåtans ingång. Förutom härden kan en vall runt kåtan ibland skönjas om det varit en torvkåta. Ibland kan motsvarande stenar i ytterkanten påträffas i en ring där de en gång hållit ner tältduken, eller tjänat som underlag för kåtastängerna.