Hero image
På hösten har sarvah, sarvarna, stora fina horn och det är nu dom är som störst. Foto Aina Bye

Renarna äter upp sig inför brunst och vinter

Renskötselåret följer renens årstidsanpassning och vandringar. Från sommarens marker drar sig renen neråt skogslandet där den håller till under vintermånaderna.

Under tjaktjegiesie, sensommaren, brukar man säga att renarna springer efter svamp. De sprider sig och går i mindre flockar. Det kan göra det svårt att samla hjorden. När det ännu är barmark och finns gröna växter äter renen upp sig och finner också mat på myrarna. På hösten, tjaktje, i september startar brunsten och renen parar sig. Skïerede är sydsamiska och används om september månad, men betyder också parningstid eller brunst. Vid den här perioden är renen som störst och tyngst. Sarvarna har stora revir och ska nu kämpa för att få para sig med vajorna. För renägaren är hösten en tid för att samla renflocken till slakt.

Renarna skiljs familjevis inför flytt till vinterbetesmarkerna

Framåt senhösten samlas renarna ihop till skiljning för att separeras familjevis inför flytten till vinterbetesmarkerna i skogslandet. Under tjaktjedaelvie, senhösten, betar renen gärna på myrarna. Även om marken är frusen kan det finnas gröna delar av starr kvar. Renen går också över till att beta lav när gräset vissnar. Det är nu som många renägare börjar flytta renhjorden till vinterbetesmarkerna. Det är också en tid för renskiljningar då renar från olika områden och familjer skiljs från varandra inför flytten till olika vinterbetesområden.

Daelvie, vintern, är en kritisk period

Under daelvieavgör ofta snöförhållandena om renen klarar av att få mat. Renen är en god grävare i snön med sina klövar, men blir det ett för hårt islager i snön blir renlav, ljung och ris svår att komma åt. Vajorna som har kvar sina revir, kan jaga bort de starkare sarvarna från sina betesgropar och på så sätt få hjälp att komma åt maten. När dagarna blir längre och ljusare under gïjredaelvie, vårvintern, , samlas renhjorden på vinterlandet för att påbörja vandringen tillbaka till kalvningslandet.

Vad har du lärt om renen och renskötselåret?

ren

Varför vandrar renen över stora områden under året?

ren

Vilken föda äter renen?

ren

När börjar renskötselåret?

ren

Hur kan renägaren skilja ut sina renar från renflocken?

ren

Vad heter vinter på sydsamiska?

ren

Visste du att renkalvarna märks i öronen på sommaren? Det gör vi för att känna igen vem renen tillhör och för att kunna skilja den från andra renar. Renen märks med renägarens märke genom att skära en kombination av snitt i öronen. Varje snitt har en egen benämning på samiska, som inte har någon motsvarighet i det svenska eller norska språket.

Platser att besöka och spår i naturen

Bengömma

Bengömma

Bengömma är främst en samling obrända och märgkluvna renben som placerats på en skyddad plats.  De har flera funktioner.

Lär dig mer om Bengömma

Fångstgrop

En fångstgrop är en grävd grop för fångst av vilda djur, vanligen för älg eller vildren. Det är den vanligaste typen av fornlämningar i Skandinaviens inland. Det sydsamiska språket har många ord för fångstgrop, några av orden preciserar vilket djur det är som ska fångas i dem.

Lär dig mer om Fångstgrop

Färdväg

Stigar och vägar har alltid funnits och fungerat som förbindelselänkar mellan platser där människor bott och verkat. Tidigare när inte människa kunde påverka landskapet mer än minimalt var stigar och färdvägar anpassade efter landskapet.

Lär dig mer om Färdväg

Hornsamling

Hornsamlingar ligger ofta i anslutning till visten och kan vara av betydande storlek. samisk historia är hornet en metafor för något som återföds varje år och dör.

Lär dig mer om Hornsamling
Rengärde

Rengärde

Ett rengärde är en inhägnad som används för att hålla renar inom ett begränsat område under pågående arbete, som slakt, kalvmärkning, skiljning. Förr mjölkade man också vajan i ett gärde under sommar och höst.

Lär dig mer om Rengärde
Rökeld

Rökeld

Under sommaren kan renarna plågas svårt av insekter. Ett sätt för att hålla renflocken samlad och ge dem lite lättnad från insekterna kan vara att anlägga en eld som avger mycket rök.

Lär dig mer om Rökeld
Röse

Röse

Ett röse är i huvudsak en hopsamling av sten utan inblandning av jord som bildar en välvd kulle. Röjningsrösen förekommer ibland vid renvallar. Syftet har varit att få bort oönskad sten från en yta.

Lär dig mer om Röse

Baalka har utvecklats inom Interregprojektet Beavnardahke, ett projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektets finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer