Hero image
Vår samiska livsföring och kultur har formats kring renen, renskötseln och naturen. Foto Aina Bye

Renens vandring formar kultur

Vår samiska kultur har, som andra kulturer, ändrats genom tiderna men fortfarande är renen och renskötseln lika betydelsefull.

Tidpunkten för när renskötseln uppkom är okänd, men när bovtse, renen, började utgöra grunden för samisk existens, blev den en viktig del av vårt liv. Vår livsföring och kultur formades kring renen, renskötseln och naturen. Renen är Skandinaviens äldsta hjortdjur. Den har funnits här sedan isen drog sig tillbaka efter den senaste istidens slut och var det viktigaste bytet för de första människorna i de isfria områdena. Renen gör omfattande flyttningar under året, som till största delen styrs av tillgången till föda som varierar med årstiden. Den består av Den består av burhvieh, renlavar, kraesieh, gräs, sjædtoeh, örter och goebperh, svamp.

Renens betesområden är vidstäckta

Renen är ett vanedjur och tar oftast samma väg under sina flyttningar, år efter år, där det är möjligt. Naturliga instinkter som att få sin miesie, kalv, vid samma ställe som tidigare påverkar vandringen. Vid snöfall och hårda vinterstormar söker den skydd i skogarna. Betesområden är ofta vidsträckta och renens vandringar däremellan var etablerade långt innan nationsgränserna uppfördes. Idag påverkas renens rörelsemönster också av oss människor och samhällets ingrepp, som vindkraftsutbyggnader, besöksnäringar och vägbyggen.

En levande näring i hela det sydsamiska området

Renskötsel är en levande näring i hela det sydsamiska området, både på den svenska och norska sidan av landgränsen. Vår livsföring kring renen fortgår även om den har förändrats över tid. Den viktigaste produkten från renen idag är bearkoe, köttet. I renskötarnas hushåll har renköttet alltid haft en ovärderlig betydelse. Under höstmånaderna tas den största mängden kött tillvara för försäljning. Kött till husbehov fryses in och en del konserveras traditionellt genom saltning, torkning och rökning till gejhkiebearkoe, torrkött och soevesbearkoe, rökt kött.

Del 2 – Renskötselåret börjar när kalvarna föds

 

Platser att besöka och spår i naturen

Bölarenen och hällristningarna

Bölarenen och hällristningarna

Bölarenen är en hällristning som består av en naturalistiskt uthuggen ren. Den tillhör de äldre hällbilderna som är 4000-6000 år. Den ligger lättillgängligt med en kort promenad om ca 400 meter från parkeringen. I närheten finns Böla kafé som serverar lokalproducerade rätter under sommarsäsongen.

Besök Bölarenen och hällristningarna
Gaaltije

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije
Lopme Laante

Lopme Laante

Lopme Laante är temaparken där du lär dig mer om renskötsel och samiska näringar genom lek, lassokastning och möte med renar. Här finns en stor tråkåta där det serveras renkött i olika former och en butik med traditionellt och modernt samiskt hantverk.

Besök Lopme Laante
Saemien Sijte

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte
Finnmon

Finnmon

Finnmon är ett betesområde med lång tradition. Troligtvis har stället fått sitt namn från benämningen finn som, i detta område, tidigare användes om samer.

Besök Finnmon
Köpmanholmen

Köpmanholmen

I Köpmanholmen har flera samiska befolkningsgrupper hållit till under olika tider. På en karta från 1797 finns en ”Lappstuga” utmärkt på en plats som tidigare hette Rödnäsudden, i dag Kärleksudden, och längst ut på udden lär det även ha bott samer i kåtor.

Besök Köpmanholmen
Fångstgrop

Fångstgrop

En fångstgrop är en grävd grop för fångst av vilda djur, vanligen för älg eller vildren. Det är den vanligaste typen av fornlämningar i Skandinaviens inland. Det sydsamiska språket har många ord för fångstgrop, några av orden preciserar vilket djur det är som ska fångas i dem.

Lär dig mer om Fångstgrop
Bengömma

Bengömma

Bengömma är främst en samling obrända och märgkluvna renben som placerats på en skyddad plats.  De har flera funktioner.

Lär dig mer om Bengömma
Hällbilder

Hällbilder

Hällbilder är ett globalt fenomen som kommunicerar tankar och föreställningar. Det är ristade bilder på sten och berghällar samt målade bilder. Många gånger verkar dessa platser ha varit viktiga för både människor och djur, vid tidpunkten för ristningarnas eller målningarnas tillkomst. 

Lär dig mer om Hällbilder

Hornsamling

Hornsamlingar ligger ofta i anslutning till visten och kan vara av betydande storlek. samisk historia är hornet en metafor för något som återföds varje år och dör.

Lär dig mer om Hornsamling

Offerplats

I den samiska kulturen finns många olika slags offerplatser och många platser som tillägnats offer. Det vanligaste att offra verkar ha varit olika typer av mat. Offerhandlignar handlar många gånger om att ge tillbaka något för att få fortsatt lycka med det man får från Moder Jord.

Lär dig mer om Offerplats
Rökeld

Rökeld

Under sommaren kan renarna plågas svårt av insekter. Ett sätt för att hålla renflocken samlad och ge dem lite lättnad från insekterna kan vara att anlägga en eld som avger mycket rök.

Lär dig mer om Rökeld
Röse

Röse

Ett röse är i huvudsak en hopsamling av sten utan inblandning av jord som bildar en välvd kulle. Röjningsrösen förekommer ibland vid renvallar. Syftet har varit att få bort oönskad sten från en yta.

Lär dig mer om Röse
Rengärde

Rengärde

Ett rengärde är en inhägnad som används för att hålla renar inom ett begränsat område under pågående arbete, som slakt, kalvmärkning, skiljning. Förr mjölkade man också vajan i ett gärde under sommar och höst.

Lär dig mer om Rengärde

Baalka har utvecklats inom Interregprojekten Beavnardahke och Sámis on the Coast – Beavnardahke II, två projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektens finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer