Hero image
I en gåetie finns inte mycket plats. Husfolket har sina givna platser, även hunden. När du kommer in som gäst blir du först sittande precis innanför dörren innan du bjuds in. Det är viktigt att du känner dig väl emottagen. Foto Aina Bye

Synliga och osynliga regler i gåetie

När du bor i en gåetie, kåta, förhåller du dit till synliga och osynliga regler. I en gåetie är det inte bara sakerna som har sin fasta plats, utan även människorna och hunden.

Kåtan ger inte särskilt mycket utrymme och det kan ha bidragit till de oskrivna reglerna om hur man uppför sig där inne. Båassjoe är området längst in i gåetie, mittemot dörren. Till vänster om båassjoe sitter husfolket och de yngsta barnen. Om far- eller morföräldrarna också bor där sitter de på höger sida tillsammans med de större barnen. Man ordnar sig efter vad som är mest praktiskt och hur många man är. Hunden har sin plats närmast dörren.  

Tidigare var det en mindre dörr in i båassjoe, båassjoeraejkie, igenom vilken man tog in köttet. Idag har hålet blivit mindre och fungerar som ett lufthål. Båassjoe är en helig plats, där maten förvaras. Det är förbjudet att kliva där över. Även jaktvapen och gievrie, familjens trumma, förvarades här.

Utanför kåtan visas också respekt

Speciellt området runt båassjoeraejkie är heligt, där maten, köttet tidigare togs in och där man inte uppehåller sig. Traditionen kvarstår och det är fortfarande viktigt att denna här platsen hålls ren och prydlig på utsidan.

När du kommer in till gåetie som gäst blir du direkt sittande strax innanför dörren. Därifrån ombeds du av husfolket om att sätta dig längre in. Det är viktigt att du som gäst känner dig välkommen och väl emottagen.

Del 3- Förvaringsbodar på boplatsen

 

Platser att besöka och spår i naturen

Gaaltije

Gaaltije

I Staare, Östersund, ligger Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum. Gaaltije är det samiska ordet för källa och som namnet antyder är Gaaltije i Östersund en källa till kunskap. Där kan du lära dig mer om samisk konst och kultur och där finns en butik med samiskt silver, renkött, litteratur, inredningsartiklar och vätnoe, samisk slöjd.

Besök Gaaltije
Heia

Heia

Heia är en viktig punkt idag och genom historien. Parallellt med den samiska bosättningen och bruket av området kring Heia har det under ca 150 år funnits ett gästgiveri för de som färdats genom området norrut eller söderut. 

Besök Heia
Hucksjöåsen

Hucksjöåsen

Den nyresta kåtan i Hucksjöåsen är ett minne av den samiska familj som bodde och vistades i området under 1880-talet. Det var troligtvis en samefamilj som inte ägde renar utan hittade sin utkomst på andra sätt. Om denna familj hörde Harald Eriksson, f 1912, talas om, skrev ned det han hört och drömde om att återuppbygga kåtan, något som Hucksjöåsens byalag kunde göra.

Besök Hucksjöåsen
Lopme Laante

Lopme Laante

Lopme Laante är temaparken där du lär dig mer om renskötsel och samiska näringar genom lek, lassokastning och möte med renar. Här finns en stor tråkåta där det serveras renkött i olika former och en butik med traditionellt och modernt samiskt hantverk.

Besök Lopme Laante
Saemien Sijte

Saemien Sijte

Saemien Sijte är ett sydsamiskt museum och kulturcenter som ligger i Snåsa i Trøndelag. Saemien Sijte tar emot besökare under hela året, i större och mindre grupper, och förmedlar sydsamisk kultur och historia från förr och nu. I museumbutiken hittar du det senaste inom sydsamisk litteratur.

Besök Saemien Sijte
Vaegkie

Vaegkie

Vaegkie är en sydsamisk kulturmiljö för förmedling av sydsamisk kultur och traditioner. Här finns traditionella samiska byggnader som torvkåtor och timrade bodar och en större kåta för större sällskap. Här kan du ta del av historieberättande vid elden och gå en stig för att lära känna renskötseln i området.

Besök Vaegkie
Bengömma

Bengömma

Bengömma är främst en samling obrända och märgkluvna renben som placerats på en skyddad plats.  De har flera funktioner.

Lär dig mer om Bengömma

Färdväg

Stigar och vägar har alltid funnits och fungerat som förbindelselänkar mellan platser där människor bott och verkat. Tidigare när inte människa kunde påverka landskapet mer än minimalt var stigar och färdvägar anpassade efter landskapet.

Lär dig mer om Färdväg
Forntida boplats

Forntida boplats

En forntida boplats är vanligen en varaktigt övergiven boplats där människor bott under kortare eller längre tid och en gång utövat sina vardagliga sysslor. 

Lär dig mer om Forntida boplats
Förvaringsgrop

Förvaringsgrop

Förvaringsgropar har använts från stenåldern och i samiska sammanhang långt in på 1900-talet och är en slags föregångare till jordkällaren.  

Lär dig mer om Förvaringsgrop

Gömsle

Gömslen och förvaringsplatser har alltid varit vanligt. Det som förvarades där var sådant som var praktiskt att ha kvar nära en plats.

Lär dig mer om Gömsle

Hornsamling

Hornsamlingar ligger ofta i anslutning till visten och kan vara av betydande storlek. samisk historia är hornet en metafor för något som återföds varje år och dör.

Lär dig mer om Hornsamling

Kallkälla

Tjaetsie, vatten, spelar en central roll i människors och djurs liv. Bra vatten har alltid uppskattats av samerna. Den som läser terrängen bra kan också ana var kallkällorna finns. På vissa platser kommer vattnet i kallkällan upp mot markytan under kraftigt tryck.  

Lär dig mer om Kallkälla

Kokgrop

En kokgrop är en nergrävd grop i marken för att bereda föda, inte nödvändigtvis enbart genom kokning. Kokgropar har använts från stenåldern och in i nyare tid. Det finns tre typer av kokgropar.

Lär dig mer om Kokgrop
Kåtatomt

Kåtatomt

Med kåtatomt menas att en samisk byggnadslämning, en kåta, har stått på platsen. Den kan upptäckas genom en härd i mitten med en vall runtom, om det varit en torvkåta. Benämningen kåtatomt omfattar olika typer av kåtor och formen på kåtatomten kan därför variera från rund, oval, kvadratisk eller rektangulär.

Lär dig mer om Kåtatomt
Rökeld

Rökeld

Under sommaren kan renarna plågas svårt av insekter. Ett sätt för att hålla renflocken samlad och ge dem lite lättnad från insekterna kan vara att anlägga en eld som avger mycket rök.

Lär dig mer om Rökeld

Kvinnliga rådare

I vår gamla samiska tro och tradition har urmodern Maadteraahka och hennes tre döttrar Joeksaahka, Saaraahka och Oksaahka centrala platser i gåetie. De beskyddar och hjälper husfolket. Än i dag finns seden kvar bland vissa att offra något till Saaraahka, som huserar under elden.

Se kapitel om Kvinnliga rådare

Baalka har utvecklats inom Interregprojektet Beavnardahke, ett projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektets finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer