Härd, eldstad, aernie

Härden är eldstaden i en kåtan, under en klipphäll eller utomhus. Härden är förmodligen den vanligaste fornlämningen i Saepmie och således en viktig lämning för att förstå samisk kulturhistoria och bosättning över tid.

Runt aernie utspelar sig det mesta och har så gjort i alla tider. Härden inne kåtan är den centrala punkten varifrån kåtans olika rum utgår. Stenläggningen runt härden i gåetie, kåtan är vanligen oval eller rektangulär. Längdaxeln går mot dörren och båassjoe, det heliga området, som ofta markeras med en större flat sten. Som fornlämnings syns ofta de stenar som har omgärdat härden. Ibland är stenarna så överväxta att det endast är avvikande vegetation, som vuxit upp gödd av kol, aska och lite mat- och dryckesoffer, som avslöjar härden ovan mark. Ibland finns små skörbrända stenar i aernie, särskilt i de som använts vintertid för att förlänga värmen eller där man försökt förbättra syresättningen och draget till veden genom att få upp den lite från marken.

Samiska härdar påträffas ofta på torra moränbackar, kullar eller åsryggar intill myrar eller vattendrag. I fjällområdet påträffas de ofta vid en bäck eller kallkälla på en platå nära trädgränsen. De kan vara svåra att se. Vid provstick med en jordsond hittas ofta ett sotlager och därunder ibland ett rödbränt lager som visar att det eldats i härden under en längre tid. Ovala eller rektangulära stenlagda härdar är vanligast medan runda eller oregelbundna förekommer mer sällan.

Härdarna visar ofta på ett starkt samband med anpassningen efter renen

Placeringen i landskapet på härden berättar ofta något om vilken eller vilka årstider den varit i bruk. Enligt skick och bruk skulle en gammal härd inte återanvändas. Trots det är det inte ovanligt att man vid arkeologiska undersökningar hittar två härdar uppepå varandra. Då har den första härden ofta varit övergiven så länge att den inte syntes för de som anlagt den nya. Det brukar skilja några hundra år mellan den yngre och äldre härden. Genom at flera generationer kan ha läst landskap och platser på ett likartat sätt, har gjort att senare generationer hela tiden kommer tillbaka till äldre områden och när spåren suddats ut från en äldre bosättning är chansen stor för att en ny tar vid ovanpå den gamla. På några boplatser är det registrerat över 20 härdar inom 100 kvadratmeter. Platser med sådana koncentrationer av härdar säger något om både tidsdjup, platsensens betydelse och inneboende värden.