Hero image
Kåtan vid Ljungdalens hembygdsgård uppfördes 1991 och rustades upp sommaren 2021. Då byggdes även en förvaringsbyggnad, sijhtie, intill kåtan. Foto Ann Kristin Solsten

Hembygdsgården i Ljungdalen

På hembygdsgården i Ljungdalen finns en torvkåta som symboliserar den samiska närvaron i bygden och som vill visa att det samiska kulturarvet är en viktig del av byns identitet

Kåtan uppfördes 1991 med samen Fredrik Larsson (1923-2014) från Ljungdalen som arbetsledare. Kåtan är av traditionell sydsamisk modell med en grundkonstruktion av björkstammar som är täckt med näver och torv. Efter trettio år var kåtan i dåligt skick och i behov av restaurering. Sommaren 2021 rustades kåtan upp och samtidigt byggdes en förvaringsbyggnad, sijhtie, intill kåtan.  

Ljungdalen ligger centralt i ett uråldrigt samiskt brukningsområde mellan de gamla skattefjällen Skärvagsfjäll, Ljungrisfjäll och Mittådalsfjäll. Idag är det Handölsdalens sameby som nyttjar området för renskötsel. Hela området är ett samiskt kulturlandskap som är präglat av tusentals år med renbete. Kåtatomter, renvallar och förrådsgropar berättar om alla samer som har bott och verkat här, och bäckar och fjäll har gamla samiska namn som förs vidare från generation till generation.  

Genom hembygdsområdet rinner Finnbäcken. ”Finn” är en gammal beteckning för samer i Jämtland och Härjedalen. Enligt traditionen fick bäcken sitt namn efter en tragisk händelse i mitten av 1600-talet då en samefamilj mördades av bofasta i ett viste i Skärkdalen. En av familjens pojkar lyckades fly, men hittades i Ljungdalen där han blev ihjälslagen vid Finnbäcken. Flera lokala ortnamn i närheten berättar om gamla samiska boplatser. Ett exempel är det sedan länge övergivna vistet Finnvallen. Vid Kojebäcken mellan Ljungdalen och Skärkdalen finns kåtatomter och andra lämningar efter ett gammalt viste. Namnet berättar att det fanns kåtor intill bäcken, kåtor kallas ofta för ”kojor” i trakten. Andra intressanta namn är Övre och Nedre Finnburdammen vid Torkilstötens fritidsområde. En ”finnbur” avser en samisk förrådsbod.  

Ingen vet hur länge samerna har funnits i området, men enligt sägnen drabbades alla invånare i Ljungdalen av digerdöden omkring 1350 utom en kvinna och en samisk man från fjället. Även om sägnen inte kan tolkas bokstavligt så berättar den om samisk närvaro sedan urminnes tider. Numera är byn permanent boplats både för aktiva renskötare och samer som av olika anledningar har lämnat renskötseln.  
Ljungdalen
På hembygdsgården i Ljungdalen finns en torvkåta som symboliserar den uråldriga samiska närvaron i bygden.

Baalka har utvecklats inom Interregprojekten Beavnardahke och Sámis on the Coast – Beavnardahke II, två projekt av Gaaltije – sydsamiskt kulturcenter i Östersund och Saemien Sijte – sørsamisk museum og kultursenter i Snåsa. Projektens finansiärer är Interreg Nord, Saemiedigkie, Länsstyrelsen Västernorrland, Länsstyrelsen Jämtlands län, Kulturrådet och Trøndelag Fylkeskommune.

  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
  • Logotype in footer
Logotype in footer
Logotype in footer